Om oss på svenska

Om man har bjudit in vänner som flytthjälp och ska bära pianot uppför trappan, koordinerar man med fördel lyftet med orden ett två TRE! På så sätt kan man åstadkomma en synkroniserad ansträngning precis när ordet tre yttras. Detta projekt undersöker användningen av röst för koordination av kroppar, från tunga lyft vid arbetsplatser till stiliserade ljudsekvenser vid danslektioner.

Med fokus på de icke-lexikala ljudens roll kommer man även att granska instruktioner och förklaringar i relation till kroppsliga aktiviteter. Syftet är att ifrågasätta skiljelinjerna mellan språk och icke-språk och mellan språk och kropp, samt att problematisera den vedertagna gränsen mellan människans inre och den observerbara världen. Språkvetenskap kopplas här ihop med mikrosociologi genom videobaserade närstudier av hur människor samordnar sina kroppsliga handlingar och använder sig av röst, ordförråd och grammatik. Projektet utvecklar en kommunikationsteori med multimodala inslag.

Språket har under det gångna seklet ofta konceptualiserats som en oberoende struktur och därför studerats utanför sin kontext, utan hänsyn till talare i deras vardagliga värld. Genom en metaforisk förståelse av hjärnan som en komplex dator har man postulerat en algoritm som klarar av att producera korrekta meningar. I kontrast mot detta utvecklas här en dialogisk förståelse av den talande människan i sin konkreta omgivning, som en utveckling av fenomenologiska och etnometodologiska traditioner. Språket betraktas som ett kommunikationsverktyg bland andra, om än ett komplext sådant, och betydelse som skapad i ömsesidig handling. Vid kroppsliga aktiviteter kan man systematiskt belägga funktionella skillnader mellan språk, gester, och icke-språkliga användningar av talapparaten när det gäller att förmedla information. Skärningspunkten mellan olika naturliga ljud, såsom sådana man producerar vid fysisk ansträngning, och mer konventionaliserade verbala uttryck utgör ett område där språkets natur kan synas i kanterna.

Som social varelse har människan en central förmåga att rekrytera andra för att hjälpa till, och att instruera noviser. Även om många aktiviteter lärs ut genom verbala anvisningar, ter sig olika vokala ljud ibland som mer effektiva verktyg för att få kroppen att lyda. Till exempel brukar man vid dansundervisning uppmuntra studenter att använda sig av ljudanden som zak-ki-daa gi-dii-gi-daa för att prestera rätt rytm och korrekta rörelser: klusiler kopplas ihop med skarpa steg och långa vokaler med smidiga rörelser. Samtidigt synkroniserar lärare verbala instruktioner med dansrytm och varvar icke-lexikala ljud med fragment av grammatik såsom i istället för att gå bum bum så står vi ssss och tjejerna ba waaah. Man kan därmed undersöka vikten av att talorgan är just organ i människokroppen, trots att man traditionellt har hållit isär språket och kroppen, och inte minst frikopplat fonetik som en fysisk vetenskap från grammatik som en kognitiv företeelse. Detta projekt ämnar att granska gränslinjen mellan den talande, agerande och kännande kroppen. Vi har nyligen lärt oss att känslor som glädje och sorg kan vara socialt organiserade, med tydliga sekventiella positioner reserverade för känsloyttringar i samtal. Genom att koppla ihop känslan i kroppen med dess vokala och verbala uttryck kommer man i detta projekt att ytterligare ifrågasätta synvinkeln att det psykologiska ger upphov till talhandling och inte tvärtom.

Behovet av mänskligt samspel kring gemensamma uppgifter lär vara en av samhällets grundpelare. Det har även funnits teorier som hävdar att språket har sitt ursprung i samordning av det kollektiva arbetet. Man har visserligen förkastat denna idé på grund av svårigheter att bevisa vägen från enkla stavelser till komplexa språkliga strukturer, men det är först nu vi har metoder för videobaserad multimodal interaktionsanalys, som tillåter att granska denna gamla tes fullt ut. Vi kan dokumentera exakt hur ljudande och grammatik växer fram i realtid och i förhållande till alternativa medel för meningsskapande och gemensam handling. Vid sidan av empirisk etnografi av språkbruk i fysiska aktiviteter (idrottsundervisning, konstnärliga praktiker, manuella arbeten) och vidareutveckling av språkteori har projektet därmed även potential inom fältet språkets ursprung.